Allmän frustration
Eftersom jag lämnar min nuvarande arbetsplats om ett litet tag så är jag i full färd med att lära upp min efterträdare, Jenny, och att delegera ut vissa arbetsuppgifter till andra kollegor. Jag anser inte att jag själv är smartare eller intelligentare än någon annan kollega som jag har men jag blir oerhört störd på när folk runt omkring mig inte lyssnar, flamsar omkring och är allmänt oproffsiga eller inte tänker efter lite innan dom slutför en uppgift, då hade mycket blivit enklare och olika misstag hade undvikts. Och att dom ger mitt arbete till en person med mycket lite data- och administrationsvana gör inte saken bättre heller. Jag har påtalat detta och kan inte göra mer än så därför bryr jag mig inte mer om det. Men det ska bli väldigt skönt att sluta här. Och jag vet att det kommer att uppstå många små incidenter och andra svårigheter, som dom på egen hand måste lösa. Kan inte göra annat än gotta mej åt det.
Det är rätt lustigt att lyckas med att bygga upp verksamhet med en snygg och kvalitétsfull fasad utåt och ge sken utav ett företag som skulle vara så välorganiserat med rätt person på rätt plats och så är det inte alls så utan näst intill tvärt om. Men snart behöver jag inte bry mig mer om det.
Annars känns livet ganska behagligt. Jag njuter stundvis mycket. Många saker som under en tid har hängt i luften har landat och lagt sig till rätta. Jag lär känna mig själv mer och mer. Jag blir bättre på att tycka om mig själv och ta hand om mig på ett bra sätt. Jag grubblar inte lika mycket längre. Jag kan göra ett avslut på en tanke och släppa den istället för att den ligger kvar i mitt inre och tar en massa onödig energi.
Snart sitter jag inte bakom staket längre:

Det är rätt lustigt att lyckas med att bygga upp verksamhet med en snygg och kvalitétsfull fasad utåt och ge sken utav ett företag som skulle vara så välorganiserat med rätt person på rätt plats och så är det inte alls så utan näst intill tvärt om. Men snart behöver jag inte bry mig mer om det.
Annars känns livet ganska behagligt. Jag njuter stundvis mycket. Många saker som under en tid har hängt i luften har landat och lagt sig till rätta. Jag lär känna mig själv mer och mer. Jag blir bättre på att tycka om mig själv och ta hand om mig på ett bra sätt. Jag grubblar inte lika mycket längre. Jag kan göra ett avslut på en tanke och släppa den istället för att den ligger kvar i mitt inre och tar en massa onödig energi.
Snart sitter jag inte bakom staket längre:

Kommentarer
Postat av: CF
Hihi, hittade dej utan hjälp av länk ;-) Promenaden med vovvarna, en god grillmiddag samt att läsa igenom hela din blogg har gjort att jag fått skingra tankarna lite idag, jag vet att det snart blir lättare men just nu är det tungt. Kram till dej min vän!
Postat av: Ia
Hej min vän, kul att du hittade min plats, välkommen hit! Det hjälper att skingra tankarna, jag gör det bla genom att skriva. Har tänkt mycket på dig idag, visst finns det ett ljus i tunneln även om du inte ser det klart just nu. Kram.
Trackback